Dag 1 - Presentera mig själv

Malin Håkansson, ensamstående mamma till min underbara son Eliaz på 1.5 år gammal.
Jag bor i en lägenhet på hammarn tillsammans med Eliaz. Eliaz har nyss börjat på dagis och jag söker jobb.
Jag ska börja med körkortet efter jul och har lite olika planer inför framtiden, men ingenting som är bestämt så nämner ingenting om det nu.

Jag tycker om att fota ute i naturen, umgås med min familj, släkt och vänner. Tycker även om att läsa sanna böcker och se mycket film.

Går inte in på hur mitt liv har sett ut, för mycket som inte ska skrivas om det.

Det här kanske kan hålla min blogg levande ett litet tag till.

/Malin Håkansson


För att....

För att ha någonting att skriva och kanske inte behöva gå in på saker som inte ska skrivas..

under 30 dagar

♥ Dag 1 – Presentera mig själv.
♥ Dag 2 – Min första kärlek.
♥ Dag 3 – Mina föräldrar.
♥ Dag 4 – Det här åt jag idag.
♥ Dag 5 – Vad är kärlek.
♥ Dag 6 – Min dag.
♥ Dag 7 – Min bästa vän.
♥ Dag 8 – Ett ögonblick.
♥ Dag 9 – Min tro.
♥ Dag 10 – Det här hade jag på mig idag.
♥ Dag 11 – Mina syskon.
♥ Dag 12 – I min handväska.
♥ Dag 13 – Den här veckan.
♥ Dag 14 – Vad hade jag på mig idag.
♥ Dag 15 – Mina drömmar.
♥ Dag 16 – Min första kyss.
♥ Dag 17 – Mitt favoritminne.
♥ Dag 18 – Min favoritfödelsedag.
♥ Dag 19 – Detta ångrar jag.
♥ Dag 20 – Den här månaden.
♥ Dag 21 – Ett annat ögonblick.
♥ Dag 22 – Det här upprör mig.
♥ Dag 23 – Det här får mig att må bättre.
♥ Dag 24 – Det här får mig att gråta.
♥ Dag 25 – En första. 
♥ Dag 26 – Mina rädslor.
♥ Dag 27 – Min favoritplats. 
♥ Dag 28 – Det här saknar jag.
♥ Dag 29 – Mina ambitioner.
♥ Dag 30 – Ett sista ögonblick

/Malin Håkansson

............

Smärtan jag känner i bröstet hela tiden tar död på mig. Jag orkar inge mer.

Det finns så mycket jag hade velat säga och gjort för dig Niklas. Saker ja inte hann med. Allting gick ju så sjukt fort. Men jag vet att ja inte ska tänka såhär, men de här är väl kanske dom lindrigaste tankarna jag har.

Jag tror jag ska lägga ner min blogg. Känns inte som om de spela någon roll om den är kvar eller inte. Är så mycket jag måste få ur mig som ja inte vill skriva här. Men ha jag kvar bloggen kommer alla tankar och känslor iaf komma ut här, och de finns för många som inte ska veta.

Det jag ville med det här inlägget var att berätta för dig Niklas hur jobbigt det är, hur dåligt jag mår. HUR mycket jag älskar dig, och saknar dig! Tänk om du kunde komma tillbaka!!!

Vill bara skrika ut all smärta, men det går inte!

Fy fan vad jobbig det här är!!!

Min fina bästa älskade Niklas!!! <3

RSS 2.0