M a l i n

Nu är jag tillbaka igen. Jag har inte haft tid att skriva. Jag tar på mig alldeles för mycket att göra så jag hinner inte med mig själv, men men.. Jag har iaf jobba ganska många dagar, skönt att man få jobba så pengarna rullar in sen, men dom rulla väl ut lika fort dom kommer in med tanke på alla räkningar som snart ska betalas.. Jaja.. Har varit i Östersund och handla lite mer julklappar, och kläder till mig själv inför juldagen. Köpte en kavaj jag prövade innan jag började med shakarna som jag icke kunde ha, men i Lördags kunde jag ha den, till och med 2 storlekar mindre än den jag prövade innan, de kändes rikigt bra :) Så köpte jag en jacka till Eliaz jag kollat på i flera månader, fanns 2 st kvar och en i hans storlek, plus att den var nedsatt med 200 kr så köpte ett par täckbyxor oxå :) Men igår när jag skulle slå in de så ser jag att larmet sitter kvar på jackan, ja är det inte typiskt. Men snälla Sara skulle gå och fixa de idag. Tusen tack min gullrumpa <3 Igår tvättade jag hela dagen, BARA 4 IKEApåsar med tvätt, men det är ju klart nu. Idag ha jag handla lite mer julklappar, sjukt hur mycket pengar man lägger ner egentligen. Sen ska jag iväg på ett litet jobb så Eliaz ska vara med Diana, hon är så snäll som ställer upp :) <3 I morgon är de massa massa möten och på Onsdag ska jag hjälpa mamma att fixa inför julen. Inte fören när jag lägger huve på kudden kvällen innan julafton kan jag slappna av, fullt upp hela tiden. Men de hör väl till julen antar jag :) I natt sov Eliaz iaf skapligt bra, de är skönt. Hoppas det håller i sig och att han börjar sova hela nätter snart.. /Malin Håkansson

Jag förstår liksom inte vad jag gör för fel mot Eliaz, han straffar mig genom att vara vaken halva nätterna, vakna flera gånger och ska ha tutten eller snutten. Jag hinner ju bara lägga ner huve på kudden så skriker han igen. Spelar ingen roll hur länge jag väntar ut han, han somnar helt enkelt inte. Och det här funkar inte längre. Ända sen han föddes ha han hållt på såhär, utom nåra få speciella nätter då han fakiskt sovit. Borta sover han hur bra som helst, så jag ha börja fundera på om de kanske kan vara att han känner på sig att ja är orolig eller nervös, även fast jag inte är det medveten då. Men men, det är väl bara att bita ihop lägga på ett leende och hoppas på bättre tider.. Nu har jag äntligen tagit tummen ur röven och gå faktiskt och pratar med någon, helt otrolgt jag vet, men det är sant. Och de känns som en sten som lättat från mitt hjärta. Nu ska jag bara försöka lite själv och få mina fingrar att skriva ner mina tankar och känslor någonstans så jag får ur mig precis allting. Så bloggen blite nog kvar trottsallt. Näe nu är Eliaz på dagis efter ännu en trotts morgon från hans sida, så jag ska väl försöka sova nån timme så jag känner mig som en männsika igen.. /Malin Håkansson

Idag har jag på mig bh, trosor, mjukisbyxor och en stickad tröja. /Malin Håkansson

Jaha då var denna dag passerad då. Vad har hänt idag då? Jag lämnade Eliaz på dagis, sen la jag mig och sov några timmar, verkligen välbehövligt eftersom att min pojke inte sover så bra på nätterna och bestämmer sig för att göra morgon när det ännu är natt för mig. Sen hämtade jag han och gick och hälsade på farmor och farfar en sväng, sen var jag barnvakt till Novalie nån timme. Och nu sitter jag i soffan efter att ha fixat så min lägenhet ser ut som ett hem igen. Eliaz ska snart i säng, så kommer mamma snart förbi och hämtar massa kartonger som ska på återvinningen. Sen ska jag och Diana bära ner lite saker i förrådet, sen duscha och sen ta de lugnt ett tag innan det är dax att sova ännu en kväll. Igår sökte jag även mitt första jobb någonsin, men jag kommer inte få det. Men har ju iaf sökt. /Malin Håkansson

Ja vad ska jag säga? Eliaz har kommit in någon 1,5 års trotts. Han är helt hopplös. Men som alla skriver så har jag alltså värre saker att vänta, hur det nu ska gå till att det blir värre än såhär. Ja men på något sätt tar vi oss nog igenom det med. Med tanke på allt vi tagit oss igenom redan nu. /Malin Håkansson

Min tro, ja vad är det egentligen? Jag har ingen tro jag tror på. Eller det jag tror på är att ta dagen som den kommer, man vet aldrig vad som väntar dagen efter, eller bara senare samma dag. /Malin Håkansson

Jag har så sjukt många ögonblick så jag skulle kunna skriva en hel bok eller två. Men det absolut bästa ögonblicket är när jag såg Eliaz första gången. Jag kan inte beskriva känslan jag kände. Men alla som själv fått barn förstår npg på ett ungefär vad jag menar. När jag hade fått han, då började mitt liv på RIKTIGT. Skulle kunna skriva så mycket mer om det här, men mina tårar forsar redan ner för mina kinder, så mycket känslor som kommer upp, så det få räcka såhär. /Malin Håkansson

Jag har inte just någon bästa vän så. Alla mina vänner är mina bästa. Ingen bättre än någon annan. Jag trodde för kanske 1 år sedan att jag hade en bästa vän. En vän som jag alltid ringde till när det var någonting jag ville prata om, någon jag kunde prata om allt med. Och som även ringde mig när hon ville prata. Hon ställde upp oerhört mycket för mig, och jag ställde upp oerhört mycket för henne. Hon kunde ringa mitt i nätterna, hon kunde komma mitt i nätterna, ja precis när som helst fanns jag där för henne. Sen en dag så slutade hon höra av sig, och sen dess ha vi väldigt lite kontakt. Jag känner mig väldigt sviken av henne. Jag tycker att jag la ner så mycket energi och omtanke för henne så får jag bara en smäll på käften tillbaka. Ja det känns hårt. Men idag har jag lärt mig att jag har andra vänner, verkligen RIKTIGA vänner som inte gör som hon gjorde. Det är de som kallas riktig vänskap. Under tiden jag väntae Eliaz hörde allt fler personer av sig, personer jag aldrig just umgåtts med, kanske av ren nyfikenhet eftersom jag va så ung eller bara för att vara kompis med någon som skulle ha barn. Det var bara falsk alltihop tyckte jag. Och sen när Eliaz väl kom till världen märkte jag verkligen vilka mina riktiga vänner var. Vissa försvann och andra stannade och har varit ett stort stöd för mig och Eliaz, för som ensamstående mamma till ett väldigt bestämt barn har inte varit lätt, men där har jag verkligen haft mina vänner! <3 Jag har dom bästa vännerna man kan tänka sig. Är så sjukt tacksam över att ni har orkat med mig och även Eliaz, för han var ju som sagt väldigt krävande dom första 7 månaderna, eller egentligen de första året. Det jag vill säga är att jag älskar er så sjukt mycket och ni vet vilka ni är <3 /Malin Håkansson

I helgen har jag Eliaz och ett gäng härliga vänner varit iväg på en lite minisemester :) I fredags när vi kom fram så packade vi upp, försökte få upp någon värme och sen lagade vi middag. Efter det så skulle Eliaz nattas och sen spelade vi lite spel, lyssnade på musik, skrattade och åt gott och drack lite :) I lördags så gjorde Eliaz morgon tidigt, jag få ju såklart skylla mig själv som la mig sent, men är man på semester så är man ;) Vi klev iaf upp och starx efter kom en annan upp och höll oss sällskap :) Vi käkade frukost, gjorde Eliaz redo för dagen den väckte vi dom andra. Efter frukost och en liten tripp ner på affärn så packade jag och en till på oss kläderna och tog med oss Eliaz ut i pulkan :) Tog massa kort och kollade på alla dom fina husen och miljön, sen tyckte Eliaz de blev kallt så då gick vi hem igen. När vi kom in så satt vi i soffan och mös lite innan det var dax för lunch. Stinas kyckling, ris och sås. Sen stoppade jag Eliaz och min i säng medans dom sndra hittade på galenskaper. När vi sen vaknade så hände de massa knepiga saker, och sen satte vi igång med middagen medans några andra la sig och vila en stund. Sen käkade vi Tacos och hade de trevligt :) Sen var det läggdax för Eliaz och vi började spela spel, lyssna på musik, dricka lite och käka gott :) Kvällen slutade med att vi proppade i oss så vi blev illamående, sen trötta som jag vet inte vad så vi gick och la oss. Men då började det roliga, vi skratade till långt in på natten och hade så sjukt kul, sen däckade vi allaihop :) Och vad vi gjort idag skrev jag ju i inlägget nedanför. Nu har jag kommit ikapp bloggen iaf. Nu väntar andra saker att sysselsätta sig med så man inte somnar här och nu. Några roliga händelser i helgen: I lördags efter att jag och Eliaz hade vaknat så hade han bajsa så jag bytte blöja på han och skulle sen gå ut med sopåsen, men då var dörren till lägenheten låst så jag gick och frågade dom andra vart nycklen var. Dom hade inte låst, dom sa att dörren kunde vara trög så jag gick tillbaka och prövade öppna den, men det gick inte, så såg jag att dörren var låst. Så jag gick tillbaka till dom andra och sa att den var låst. Då flög den ena upp ur sängen och gick och kollade, och den var ju låst och nyckeln satt inte i dörren utanför där den hade suttit sen vi kom dit i fredags. Men ja, hon gick och la sig igen och jag ringde pappa och berätta att vi va inlåst. Han blev orolig och sa att vi måste ringa någon som kan kolla om nyckeln sitter i dörren eller bryta upp dörren, för om de skulle börja brinna skulle vi brinna inne, vi bodde alltså på översta våningen. Hon ringde sin mamma och pappa som hade tagit ett glas vin eller någonting så dom kunde inte komma, vi ringde några andra men dom svarade inte. Men hon stannade iaf uppe med mig och Eliaz. Hon gick ut på ballkongen för att hoppa ner och kolla nyckeln själv, men kom tillbaka lika snabbt när hon insåg att de inte skulle gå att hoppa. Vi satt i köket (man ser dörren därifrån) och tyckte att vi hörde massa ljud så vi fick för oss att det var någon i lägeneheten så vi gick och letade men det var ingen där. Efter ett tag när hon ska ringa någon annan så är hennes telefon borta så hon gå runt och letar den, när hon letar i jackan i hallen så kollar hon dörren igen och då är den upplåst men ingen nyckel syns till. Vi går ner och låster ytterdörren och kan känna oss säkra. Så vi börjar med maten och tänker inge mer på det där. Men sen när vi ska spela spel, så säger en att vi ska stå på mattan, så vi ställer oss där, och då kliver jag åp någonting som ligger under mattan, och gissa vad det var då? Jo det va nyckeln. Och alla andra börjar skratta. Jag hade mina aningar vissa stunder att det var dom som hade nyckeln hela tiden, men samtidigt trodde jag inte det. Haha det var ganska roligt :) En annan rolig sak som hände va att jag och en skulle åka och hämta en pulka, vi tog hennes mammas bil och började åka upp för backen. Men när vi kommit en bra bit upp i backen så är det så halt så vi tar oss inte fram längre. Jag får panik och ett sug i magen och blir jätte rädd så jag tar av mig bältet och säger att snart hoppar jag ut. Men hon backar ner så fint och vi tog en annan bil upp och hämtade pulkan till slut :) Sen så har vi ju "Haha, det brinner i rövhålet på henne" :D Eller tex lyppen som vi väckte av vårat skratta på lördag kväll/natt som blev vaken hela natten. Ja det finns mycket mer roligt att berätta om denna helg, men Diana lä ju gnälla över mitt 100 mils lång inlägg redan :P Näe nu plingar det sönder på min face, undra va fan de är nu då!! /Malin Håkansson

Min dag idag... Först så vaknade Eliaz 06.00 och jag trodde jag skulle dö, jag var så sjukt trött så ja visste knappt vart jag var eller vad jag hette. Men jag hämade iaf Eliaz och la han bredvid min i min säng, hade väl en inre önskan om att han kanske skulle somna om någon timme eller så. Men det gjorde han inte. Var medveten om det hela tiden men förträngde den tanken. Men sen 07.00 gav jag hann lite välling för han åt ingen innan han somnade igår, och efter det så somnade han så sött bredvid mig och sov till 09.05. Och då kan jag säga att ja kände mig helt annorlunda nör han vaknade. Jag kände mig som en ny människa som vafr pigg. Sen så började vi pcka ihop lite smått, sen tvätta jag och gjorde ordning Eliaz, sen gjorde jag i ordning mig själv. Sen så var det frukost. Efter det så packade vi ihop allting, städade och packa in allting i bilen och sen satte vi oss i bilen och färden hem började. När vi kom hem packade vi in allting hos mig, dom andra for hem till var och sig och jag packade upp allting, gjorde lunch till Eliaz, gav han lunch, käkade en shake själv, sen stoppade jag Eliaz i säng för en liten vila och nu sussar han så sött och jag försöker hinna ikapp mig på internet.. Ikväll så få jag sovbesök :) Så ska två hyllor packas upp, Eliaz säng ska skruvas ner och en ny ska skruvas upp :) /Malin Håkansson

Ja vad är egentligen kärlek då? För mig är det när man känner ett pirr i magen när man ser eller tänker på den man är tillsammans med. När man är full av energi och går runt med ett leende på läpparna hela dagarna och alla bekymmer är som bortblåsta. Men den finns de ju andra sorts kärlek oxå. Till familj, släkt, vänner, djur osv... /Malin Håkansson

Detta är alltså vad jag åt i Fredags. Till frukost åt jag ingenting. Glömde helt bort det eftersom det blev bestämt på Torsdag kväll att vi skulle åka på Fredag istället för på Lördag. Så jag höll på att packa och dona så de vart alltså bortglömt. Till lunch åt jag 2 matskedar makaroner. Kom på att jag inte hade ätit någonting när jag gav Eliaz lunch, så jag tog det som blev kvar. Till middag åt jag soppa och vitlöksbaugetter. Senare på kvällen åt vi lite chips och ostkrokar och hade de allmänt trevligt och mysigt :) /Malin Håkansson

Som ni säkert ser i mitt tidigare inlägg - Mina föräldrar så går det inte att dela upp det i stycken. Spelar ingen roll hur många mellarum jag gör mellan meningarna. Blir så ju så jobbigt att läsa när allting är som en enda stor gröt. Åhh less jag blir. /Malin Håkansson

Pappa heter Lars och är 48 år gammal. Han och hans kusin kör i skogen, dom har även ett eget företag. Min pappa tycker om att laga mat, och han är faktiskt duktig på det. Men man blir ju alltid less på sina föräldrars mat, alltid samma smak och så vidare, men som sagt det är gott. Jag tycker att pappa skulle blivit kock istället för att köra skotare. Min pappa är verkligen den bästa pappan man kan ha, såklart. Han är inte så mycket för att åka och göra saker, han trivs bäst hemma. Men samtidigt tycker han att det är viktigt och roligt att hitta på saker med sin familj. Han tycker det är viktigt att man gör saker tillsammans som familj. Det behöver inte vara någontiong märkvärdigt, men att man kanske åker och gör någonting tillsamman någon gång ibland. De är ju faktiskt det en familj handlar om. Min mamma heter Eva och är 47 år gammal. Hon jobbar i hemtjänsten och trivs väldigt bra med det. Mamma har ett väldigt stort intresse för sin hund Indra, och är mycket ute i skogen med henne och tävlar lite och så med henne. Mamma tycker om att vara ute i skogen och naturen överhuvudtaget. Hon tycker även om att umgås med sin familj och samma där, hitta på saker tillsamman. Behöver som sagt inte vara någonting stort, men ändå tanken som räknas. Jag skulle kunna skriva hur länge som helst om mina föräldrar, men tar de kortfattat. Det jag menar är att vi är en väldigt trygg familj som känner varandra utan och innan. Vi har inga problem att prata med varandra, spelar ingen roll vad det handlar om. Och den hjälp och stöd jag få av min mamma och pappa är hetl otrolig. Dom ställer upp så ofta dom kan. Även fast båda jobbar heltid och ha massa annat att göra när dom är ledig så är dom inte omöjlig med att tex hjälpa till med Eliaz, det är väldigt skönt eftersom jag har Eliaz själv hela tiden. Det jag vill komma fram till är helt enkelt att mina föräldrar är dom bästa som finns och är verkligen guld värda!! Jag älskar er! <3 /Malin Håkansson

Jag har ingen första kärlek riktigt. Johan (Eliaz pappa) är väl de mest seriösa förhållandet jag har haft. Men det var aldrig riktigt kärlek. Riktig kärlek för mig är när det ska pirra i magen, man ska vara lycklig, sväva på moln. Man ska vara glad, pigg och må bra helt enkelt. Tids nog kommer nog den riktiga kärleken komma, och då kommer det vara min första kärlek. Kanske skriver ett inlägg då istället och förklara hur riktig kärlek ska vara. /Malin Håkansson