Jobbig natt....
Jag förstår liksom inte vad jag gör för fel mot Eliaz, han straffar mig genom att vara vaken halva nätterna, vakna flera gånger och ska ha tutten eller snutten. Jag hinner ju bara lägga ner huve på kudden så skriker han igen. Spelar ingen roll hur länge jag väntar ut han, han somnar helt enkelt inte. Och det här funkar inte längre. Ända sen han föddes ha han hållt på såhär, utom nåra få speciella nätter då han fakiskt sovit. Borta sover han hur bra som helst, så jag ha börja fundera på om de kanske kan vara att han känner på sig att ja är orolig eller nervös, även fast jag inte är det medveten då. Men men, det är väl bara att bita ihop lägga på ett leende och hoppas på bättre tider..
Nu har jag äntligen tagit tummen ur röven och gå faktiskt och pratar med någon, helt otrolgt jag vet, men det är sant. Och de känns som en sten som lättat från mitt hjärta. Nu ska jag bara försöka lite själv och få mina fingrar att skriva ner mina tankar och känslor någonstans så jag får ur mig precis allting. Så bloggen blite nog kvar trottsallt.
Näe nu är Eliaz på dagis efter ännu en trotts morgon från hans sida, så jag ska väl försöka sova nån timme så jag känner mig som en männsika igen..
/Malin Håkansson
Kommentarer
Postat av: Mariana
sv: :) Hon är 10 månader nu.. så sjukt. Hon har börjat gått lite smått, släpper taget om en när hon känner för det och går ett par steg :)
Postat av: mariana
Så var tydligen jag oxå när jag var liten.. Och det kanske inte blir så mycket lättare för dig när jag skriver såhär men jag sov inte riktigt förrän jag var 3 år. Då kunde jag sova hela natten fram till 8 och alldeles själv för den delen.. Jag sov hela natten när vi sov borta men inte hemma.. Kan tänka mig att du nu tänker - herregud!
nej jag var inget kolik barn hehe :-P men nu vet du att det kanske kan bli desamma för dig. Förhoppningsvis så blir det inte så.. Men du får iaf lite avlastning när han är på dagis iaf.
:-)
Trackback
